Perenners härdighet – odlingszonerna för träd och buskar gäller inte

Vi har väl alla varit med om att hitta en fin perenn (flerårig växt) som vi gärna skulle vilja plantera, men blivit besvikna när vi läst om dess härdighet. Zonsystemet hänger envist kvar när man pratar om perenner. Frågan är varför – eftersom det egentligen inte alls gäller den typen av växter. Vi tar det från början.

Hur odlingszonerna kom till

Indelningen av Sverige i olika klimatzoner gjordes i början av 1900-talet av Sveriges pomologiska förening som ägnade sig åt fruktodling. Den första zonkartan delade upp landet i fem zoner och man utgick framförallt från odlarnas egna erfarenheter av olika fruktträds härdighet.

När föreningen med tiden breddade sin verksamhet och bytte namn till Riksförbundet Svensk Trädgård, lade man till fler zoner och rekommendationer även för prydnadsträd och prydnadsbuskar. År 1961 sammanställde man en växtatlas med både en karta och en växtförteckning med zonangivelser. Genom åren har både kartan och växtatlasen reviderats flera gånger.

Idag är landet indelat i åtta klimatzoner (nio om man räknar med fjällregionen som inte har någon sifferbeteckning), med zon 1 i bland annat Skåne och längs kusterna i Halland och Blekinge och zon 8 i norr längs med fjällkedjan. Ju härdigare en växt är – ju högre zonangivelse har den.

Zoner är inte entydiga gränser

Men man ska inte stirra sig blind på kartans gränser. Man kan göra mycket för att skapa så kallade mikroklimat i sin egen trädgård – delar som är extra skyddade och då alltså plötsligt tillhör en lägre zon än vad zonkartan anger. Omvänt kan en del av en trädgård i en zon vara extra utsatt för kyla och då räknas som en högre zon.

Snart är det kanske också dags att rita om zonkartan, eftersom klimatet sakta men säkert blir mildare. De låga zonernas gränser kommer då att krypa allt högre upp i landet. Men som sagt, vi pratar fortfarande om rekommendationer för så kallade vedartade växter – träd, buskar och klätterväxter vars grenverk inte vissnar ner på vintern. Inte fleråriga örtartade växter, perenner, som vissnar ner helt. Det händer ändå att man stöter på zonangivelser på perenna växter. Kan man verkligen prata om zoner när det gäller perenner? Svaret är nej.

Varför zoner inte gäller perenner

På vintern påverkas olika delar av växterna av kyla, fukt och eventuellt snötäcke. Vedartade växter – träd, buskar och klätterväxter vars grenverk inte vissnar ner på vintern – har delar kvar över jord som är utsatta för väder och vind hela året, medan örtartade växter vissnar ner helt och bara har levande delar kvar under jord. För ­perenner är det därför jordens och markens egenskaper som har störst betydelse.

Under ett snötäcke blir temperaturen inte lika låg som på en växtplats med frusen barmark och växternas underjordiska delar (och även grenar och stammar på träd och buskar som täcks av snö) skyddas. Den frusna marken under snön gör också att växten ­inte lika lätt angrips av svampsjukdomar. Därför fungerar många perenner bättre längre norrut där snön ligger kvar hela vintern. De sydliga vintrarna är ofta omväxlande kalla – med frost och tjäle, snö eller barmark – och milda och blöta. Och stående väta i jorden på vintern är det inte många växter som klarar. Att säga att en känslig perenn bör odlas i zon 2 kan därför bli helt missvisande.

Att man började prata om zoner när det gäller perenner tror Ann-Catrin Thor på Riksförbundet svensk trädgård helt enkelt berodde på att de – precis som träd och buskar – är växter.

– Om en perenn inte klarade sig trodde man att det berodde på vilken zon den växte i, istället för att titta på läget och hur växtplatsen var beskaffad, säger Ann-Catrin.

Bokstäver anger perenners härdighet

Men det finns ett system som allt oftare används för att ange härdighet för perenner. Det bygger på helt andra principer än zonsystemet och utgår från växtplatsens förutsättningar – som jordens dränering och hur skyddad platsen är – inte var i landet växtplatsen ligger. Det anges med bokstäverna A, B, C och D. I grupp A finns de helt härdiga perennerna, de som kan växa i hela Sverige, och i grupp D de känsligaste (se faktaruta).

Systemet är delvis framtaget av Perennagruppen – en intresseorganisation för odlare av perenner – och fanns ursprungligen med på den så kallade 200-listan.

– Listan sammanställdes i mitten av 1980-talet och innehöll de 200 viktigaste perennerna, berättar Jonas Bengtsson, ordförande i Perennagruppen. Den skulle vara till hjälp för nystartade odlare och butiker, och tanken var bland annat att komma bort från zonangivelserna som är alldeles för oprecisa när det gäller perenner.

Men trots att det nu var ett tag sedan har systemet inte fått fullt genomslag. Ofta anges ingen särskild härdighet eller också smyger det sig in en zonangivelse.

– Visserligen tycker jag att man ska vara försiktig när det gäller härdighetsrekommendationer, säger Jonas Bengtsson. Det finns en risk att folk litar för mycket på dem istället för att prova själva. Dessutom kommer det numera så snabbt nya korsningar av populära växter som man inte hunnit provodla ordentligt innan de finns i handeln. Då är det omöjligt att veta hur härdiga de är. Dock bör man absolut sluta med att ange zoner för perenner, för dem är A – D-systemet en bättre vägledning. Och Ann-Catrin Thor håller med – zoner och perenner hör inte ihop.

– Man ska sluta prata om zoner när det gäller perenner. Nu tycker jag att många blivit duktiga på att istället hänvisa till växternas ståndort, det vill säga deras ursprungliga växtplats. Inte minst trädgårdsbutikerna, där perennerna ofta är placerade efter vilket läge de trivs i: torrt, fuktigt, skuggigt etc, säger Ann-Catrin Thor.

Vad är härdighet?

Härdighet är växters förmåga att övervintra i ett visst klimat. För att få en fingervisning om hur härdig en växt är kan man ta reda på hur den växer naturligt. Växer den vilt runt Medelhavet är det inte säkert att den överlever en svensk vinter – om man inte kan erbjuda ett klimat och/eller en växtplats som liknar ursprunget.

– När det gäller trädgård finns det sällan bara en sanning och ofta vet man inte orsaken till att en viss växt klarar sig och en annan inte. Det går att odla växter från riktigt milda klimat även i Sverige, och då inte bara i zon 1. Det handlar om att ge växten rätt förutsättningar när det gäller till exempel jordmån och vattenförhållanden, inte så mycket om klimatet i stort, säger Jonas Bengtsson.

Faktorer som påverkar härdigheten

• Växlande vårväder gör inte växter gott (omväxlande frost och tö).

• Snötäcke (isolerar jorden mot luftens kyla och påverkar hur djupt tjälen går).

• Tjäldjup.

• Vinterns respektive växtperiodens längd (vissa växter klarar inte att avmogna – gå in i vintervila – i rätt tid i områden där vintern kommer tidigt).

• Hur man gödslar på sensommaren och hösten (för mycket gödning sent på säsongen gör att växten har svårt att klara övergången mellan tillväxt och vintervila).

• Närheten till vatten (hav och sjöar ger jämnare temperaturer).

• Höjd över havet (ju högre upp desto strängare klimat).

• Växtplatsens förutsättningar (skyddat, blåsigt, torrt, fuktigt etc).

Härdighet för perenner:

• A helt härdig i hela landet.

• B kan odlas i hela landet i skyddat och väldränerat läge.

• C kan odlas i stora delar av landet i skyddat och väldränerat läge.

• D kan bara odlas i de delar av landet som är mest värmegynnade. Har stora krav på dränering och vinterskydd.

Zoner i andra länder

Även andra länder har zonangivelser men de stämmer inte med våra.

Till exempel finns en zonkarta för hela Europa där det mildaste klimatet är zon 10 och det kallaste zon 3. Inte heller de nordiska länderna har samstämmiga zonkartor. På tradgard.org finns länkar till olika zonkartor (klicka först på Kunskap och sedan Zonkartan).

TEXT: Anna G Tufvesson

Trädgård för nybörjare

• Lär dig hur du får en vacker trädgård där något alltid blommar!

• 18 lektioner om rabatter och köksträdgård – från början

• Bekämpa skadedjur och gynna nyttodjur

• Checklistor med årstidernas alla viktigaste göromål!