Så lyckas du med balkongen!
Se din balkong som en trädgård! Odla fleråriga växter, träd, buskar och perenner så förlänger du säsongen. Balkongträdgården blir till glädje under nästan hela året. Välkommen hem till André!
Det mesta går att odla i kruka, och en balkong kan bli en hel trädgård. Man får bara vara lite mer noggrann i valet av växter, och räkna med att de behöver mer omvårdnad än ute i en rabatt.
Börja med att tänka igenom vilka förutsättningar din balkong har. Åt vilket väderstreck vetter den? Är det blåsigt eller skyddat? Skymmer andra byggnader eller stora träd?
Välj växter efter balkongens förutsättningar och försök förbättra eventuella nackdelar. Är balkongen blåsig och utsatt? Sätt upp spaljéer och plantera kraftiga och tåliga klängväxter som skydd. Klängväxter ger också höjd och variation.
Fundera på hur du vill använda balkongen. Vill du ha massvis med växter? Eller ska det framförallt vara en plats för umgänge? Strävar du efter någon särskild stil? Planerar du noga kan du få plats med det mesta, även om ytan är begränsad. Tänk också på att välja växter som är vackra så stor del av året som möjligt. De kan ha lång blomning, dekorativt bladverk, vackra höstfärger eller frukter, eller vara vintergröna.
Välj svagväxande sorter
Genom att blanda träd, klätterväxter, buskar och perenner med olika höjd får du plats med mer växter och balkongen ger ett frodigt intryck.
Av många arter finns det dvärgsorter och om du vill odla fruktträd – tänk på att välja träd som är ympade på en svagväxande grundstam. De blir mindre och ger frukt snabbare. B 9 är en svagväxande och härdig grundstam för äpple, M 26 en annan. Fråga efter dem när du köper ett träd.
Krukor som klarar det mesta
När du väljer odlingskärl är det viktigt att tänka på att de ska vara frosttåliga. Ibland säljs krukor som sägs vara frosttåliga, men ofta betyder det bara att de tål några kortare köldknäppar och inte fullständig tjäle som det blir i vårt klimat. I Sverige fungerar egentligen bara kärl av trä, viss plast och betong. Fråga för säkerhets skull i butiken. Välj krukor som är vidare upptill än nedtill annars spricker de när jordklumpen fryser.
Det är viktigt med bra dränering i krukorna. Se till att planteringskärlet har ordentliga hål i botten och lägg några centimeter lecakulor, grus eller krukskärvor i botten. Klipp till en bit markväv och lägg över dräneringslagret innan du häller på jorden. Annars kommer jorden snabbt att rinna ner i dräneringen, som inte kommer att fungera något vidare. Blanda gärna lite sand i planteringsjorden, som annars kan bli ganska blöt och kompakt under vintern. Under vintern är det extra viktigt med dräneringen. Om jorden blir för blöt ruttnar växterna, som på vintern vilar och knappast använder något vatten alls.
Vattna och gödsla
Var noggrann med vattningen. Varma dagar kan man behöva vattna varje dag. Ojämn bevattning gör att växterna lättare angrips av skadedjur och sjukdomar. Växter behöver ju näring, men den som finns i en nyplanterad kruka räcker inte i mer än några veckor. Sedan måste du tillföra ny regelbundet. Använd antingen flytande krukväxtnäring, eller blanda långtidsverkande gödsel i jorden.
Även under hösten måste du vattna. Men då räcker det med att se över växterna någon gång per vecka. Vattna bara om det är torrt och ge bara lite vatten. Annars kan de ruttna. Och tänk på att inte gödsla perenner och träd för sent på växtsäsongen. Då hinner de inte mogna av (sluta växa) och gå i vila innan hösten kommer, och kan skadas av frost.
Sköta om
Du behöver inte plantera om växterna varje år, det kan räcka med att byta ut det översta jordlagret på våren, men med något års mellanrum behöver de planteras om helt. Om och när växterna har vuxit ur sina krukor, byt till större.
Övervintring
En växt som står utomhus i en kruka året runt påverkas mer av temperaturväxlingar än de som står direkt i jorden. Ta reda på i vilken odlingszon du bor och välj helst växter som klarar åtminstone två zoner till. Det kan därför vara svårt med fleråriga växter i kruka om klimatet är tuffare än zon IV. Träd och buskar brukar klara sig längre på balkongen än perenner och lökar, som ibland ger upp efter ett par år.
Genom att samplantera flera växter i stora krukor minskar temperaturväxlingarna något. När senhösten börjar övergå i vinter så är det dags att skydda odlingarna för den värsta kylan. Ställ krukorna på något isolerande material, till exempel frigolit, så de kommer upp från det kalla balkonggolvet och skjut in dem mot väggen. Linda in krukorna, om det är en känslig växt även grenarna, med något isolerande material. Det kan vara gamla mattor, frigolit, bubbelplast eller någon väv. Man kan också ställa ned krukorna i säckar som fylls med torra löv (ormbunksblad lär vara bäst), tidningspapper med mera. Men bädda inte in växterna för tidigt. Då kan de ruttna eller börja mögla.
På våren kan dagstemperaturen bli ganska hög på en balkong och växterna kan vakna för tidigt från vintervilan. Kommer det en kall natt skadas de späda skotten och knopparna. Skydda växterna med till exempel fiberduk. Den skyddar även vintergröna växter från att torka ut när jorden i krukan fortfarande är frusen.
Andrés favoriter
Superblommigt
Kaprifol
Röd rudbeckia
Lågväxta riddarsporrar
Näva
Grön struktur
Elefantgräs
Funkia
Ormbunke
Astilbe
Rosor (köp helst rotäkta plantor, de är härdigare än förädlade)
’Rose de Rescht’
’Louise Odier’
’New Dawn’
Sorter ur Gallica-gruppen
Träd
Vanlig syren eller dvärgsyren på stam
Pärlrönn
Japansk lönn (i södra delarna av landet)
Silverpäron
Prydnadskörsbär
Ätbart
Jordgubbar
Smultron
Mynta
Äpple, på svagväxande grundstam
Svarta vinbär
TEXT: André Strömqvist och Lars-Erik Läck