16 trädgårdsmyter att slå hål på!

1. Man ska aldrig beskära en björk

Faktiskt är det så att beskära eller inte beskära björkar är en smaksak. En naturligt formad björk är i regel vackrare än en björk som tuktats. En äldre björk som beskärs ser lätt ut som en klädhängare. Gamla björkar är svåra att beskära eftersom de inte bryter nya skott lika lätt som många andra träd.

Men unga björkar kan beskäras och formas. Det kan till och med vara bra att man tar bort ena toppen om björken har dubbla toppar. Däremot är det viktigt att inte beskära under savstigningen på våren eftersom man då riskerar att björken förblöder. Så kallade blödare beskär man i JAS (juli till september).

2. Jorden blir bättre om den luckras

Fel! Det är snarare tvärtom. Jorden mår bättre om den får vara orörd, med nytt organiskt material som man tillför högst upp i jordbädden. Det menar de som är förespråkare för organisk biologisk odling. Om man rör om i jorden störs mikrolivet.

Men det beror också på vilken jord man har. Om det är en tyngre lerjord som får en hård svårgenomtränglig skorpa ovanpå tränger regnvattnet ner lättare om jordytan luckras. Detta kan dock göras försiktigt – genom man att sticker ner och vickar en grävgrep fram och tillbaka genom odlingsbädden.

3. Mager jord är ett problem

Inga jordar är dåliga. De blir bara ett problem om man väljer fel växter. Om jorden är mager och väldränerad kan man plantera växter som är anpassade till att klara sig med ett tunt jordlager. Prova att kombinera perenner och sommarblommor som trivs i näringsfattiga jordar för att få en blommig och färgstark rabatt. Dit hör bland annat iris, kungsljus och lammöra, och ettåriga växter som småblommig tagetes och rosenskära.

4. Gödsla inte vid plantering

Visst kan man gödsla! Det gäller bara att blanda gödslet ordentligt i den jord som fylls på i planteringsgropen. Det viktiga är att det inte blir koncentrerad näring runt rötterna på den nya plantan.

5. Man måste hålla sig till zonangivelser

Nja, flera växter funkar i högre zoner. Man hör ofta att trädgårdstidningar bara skulle visa skånska trädgårdar, och att det som växer där inte klarar sig någon annanstans. Visst händer det, men de flesta växter går att odla i betydligt högre zoner, ofta ända upp till zon 8. Ibland är ett nordligare läge att föredra, där man får ett tjockt skyddande vintertäcke av snö, framför ett sydligt med ett fuktigt eller mycket växlande vinterklimat. Genom att skapa rätt förutsättningar för växterna kan man skapa mikroklimatzoner som är betydligt gynnsammare än vad kartan anger.

6. F1-hybrider är sterila

Nej, de är inte sterila. Däremot kan man inte ta frö från F1-hybrider och tro att det blir bra. Avkomman är inte stabil, och därför blir frösådderna aldrig lika bra som moderplantan. Om fröna ens gror.

7. Klätterväxter förstör fasaden

Det beror på vilka klätterväxter man planterar invid huset, och vad det är för fasad. För att vara på den säkra sidan kan man undvika växter med sugrötter, som klätterhortensia, klättervildvin eller murgröna, på en träfasad. Rötterna kan tränga in mellan bräderna och göra viss skada på fasaden. På en tegelvägg eller putsad vägg gör de ingen direkt skada. Däremot blir det fula märken när man drar loss växterna från väggen. För att undvika problem kan man ha en lös spaljé som hängs upp på rejäla krokar på husväggen. Dels blir det en luftspalt mellan växt och vägg, dels är spaljén lätt att lyfta av och vika ner om fasaden ska renoveras.

8. Man måste städa ordentligt i trädgården

Nej! Vi städar alldeles för mycket i trädgården. Strunta i att klippa ner perennerna på hösten. Kratta bara in höstlöven i rabatten och låt dem ligga där. På våren bryter du ner perennerna först när de börjar skjuta nya skott, och låter de nersmulade växtdelarna ligga kvar på plats tillsammans med löven. Det dröjer inte länge förrän materialet förmultnat, dragits ner i jorden av maskarna, och blivit till jordförbättring. Det blir ju avigt att kratta upp allt, stoppa i sopsäckar, köra till tippen, för att sedan åka till trädgårdsbutiken och köpa jordförbättringsmedel i säck. Här har du ju allt på plats redan. Visst ser det lite skräpigt ut innan grönskan kommit igång, men innan man vet ordet av är allt borta.

9. Man kan bara plantera under vissa perioder

Alla växter kan planteras när som helst under året, så länge det går att gräva. Även mitt i sommaren. Är det torrt gäller det bara att se till att vattna ordentligt ända tills växten etablerat sig. Men detta gäller krukodlade växter som har ett ordentligt rotsystem. De växter som säljs som barrotsplantor, som rosor och häckväxter, planteras när de är i vila under vår eller höst.

10. Man måste hålla efter växter som förökar sig

Nej, det måste man inte. Låt växterna fröså sig själva. Du får inte bara en mer spontan trädgård utan fröna gror också på de ställen där de trivs bäst och därmed blir plantorna friskare. Luckra inte jorden för mycket från det att frökapslarna öppnat sig under sommaren och framöver under hösten. Risken är annars att de små fröplantorna stryker med när man är i rensartagen. Om man absolut vill styra vilka blommor som sår sig i trädgården bör man klippa bort fröställningarna på de växter man vill begränsa.

11. Man bör dränera med grus vi plantering

Det sägs ofta att man ska lägga ett lager med grus i botten av planteringsgropen för att förbättra dräneringen när man planterar träd. Men istället för att dränera leder gruslagret till att vatten leds till gropen. Vatten tar ju alltid den snabbaste och enklaste vägen genom marken. Resultatet blir alltså det omvända – det blir blötare för rötterna.

12. Vissa växter är livsfarliga

Det finns skrönor om att exempelvis tibast skulle vara livsfarlig. Många är rädda för att plantera giftiga växter. Men växter är inga lönnmördare utan har gift för att bli osmakliga och därmed slippa bli uppätna. Sannolikheten att ett barn skulle proppa i sig stora mängder av sådana giftiga blad eller växtdelar är inte särskilt stor. Speciellt inte med tanke på att de ofta inte ens vill äta den goda salladen!

Giftiga bär från buskar och träd är inte farliga förrän ett barn har stoppat i sig åtminstone 12–15 bär. Om det rör sig om några få bär blir det oftast ingen reaktion alls. Allvarliga förgiftningsfall av växter är extremt ovanliga och ingen har (i Sverige) av misstag dött av växtförgiftning under de senaste 30 åren. Däremot förgiftas årligen flera barn av tändvätska …

13. Man ska gräva ner gödslet ordentligt

Många lär sig att man ska lägga gödsel i botten av planteringsgropen för att rötterna ska söka sig ner till näringen. Men där gör gödslet ingen nytta, snarare tvärtom, särskilt om gödslet är för kraftigt. Den dagen rötterna når ner kommer förmodligen näringen att vara förbrukad. När man planterar ska väl förmultnad gödsel blandas med jorden. Näringen ska ligga i det övre jordlagret, precis som i naturen.

14. Sårskador på träd måste behandlas

Sårläkningsbalsam säljs för att behandla skador på träd. Tanken är att medlet ska försluta och påskynda läkningen av såret. Men effekten blir istället att ytan inte kan andas och att det kommer fukt innanför.

Det ökar risken för röta istället för att snabba på läkningen.

15. Man ska inte vattna för mycket

Det sägs att man inte ska skämma bort växterna med vatten för att rötterna ska söka sig ner på djupet. Men i själva verket ska man vattna generöst så att växterna får en ordentlig rotblöta. Det är om man småduttar som rötterna söker sig uppåt, och inte ner på djupet. Så hellre mycket och sällan, än lite och ofta alltså.

16. Här är för kallt för övervintring

Det är inte kylan som gör att vissa växter inte klarar att övervintra i Sverige, framförallt i norra Sverige. Att växter dör beror oftare på  att man planterat dem i fel jord eller under fel förutsättningar.

Myterna är krossade med hjälp av Curt Rydlinge, Rydlinge plantskola i Skellefteå, Lars-Erik Läck och Rickard Skoglund, Zetas i Segeltorp.

TEXT: Susanna Rosén