Rita en översiktsplan och planera din trädgård
En översiktsplan är en ritning som hjälper dig att planera och analysera hur du vill förändra din trädgård. Det blir lättare att diskutera idéer och problematik med familjen och om någon annan ska hjälpa till att anlägga. Allt om Trädgårds trädgårdsarkitekt Karin Janrik lotsar dig genom hur man gör en översiktsplan.
En trädgårdsarkitekt som tar sig an en trädgård börjar alltid med att göra en översiktsplan. En tydlig karta över trädgården som visar vad som finns där idag, vad som ska finnas i framtiden och vad som ska bort. Ritningen är ett ovärderligt hjälpmedel, vare sig slutmålet är en helt ny trädgård eller att jobba vidare med den man redan har. Med en noggrant analyserad plan blir det lättare att se hur det kommer att se ut i framtiden. Här går vi igenom hur en tomtplan tillsammans med en grundplan och analysplan leder till en slutgiltig översiktsplan.
Utrustning för att rita en översiktsplan
• Ett långt måttband, 20 eller 50 meter, i metall eller plast.
• Kort måttband eller tumstock.
• Millimeterpapper (underlättar ritarbetet).
• Skisspapper på rulle (bakpapper är en budgetvariant).
• Skalstock – en linjal med tre sidor som visar olika skalor: 1:100, 1:50 och 1:20. Har du en stor tomt kan du använda en skalstock som visar 1:100, 1:200 och 1:400.
• Pennor. Bra pennor för utomhusjobb är stiftpennor med blyertsstift 0,5 mm.
HITTA RÄTT SKALA. Du måste bestämma dig för vilken skala du ska använda när du gör din trädgårdsritning. För en normalstor tomt är skala 1:100 ett bra mått. Det innebär att 1 cm på ritningen är 1 meter i verkligheten. I en större trädgård kan en hälften så stor skala – 1:200 – vara lämplig, medan en ritning över en liten radhustomt, entréplantering eller rabatt blir bäst i skala 1:50. Då är 1 cm på ritningen 50 cm i verkligheten. Det handlar om att tomten ska kunna få plats på pappret, samt att man fortfarande ska kunna se detaljerna på ritningen.
Steg 1. Beställ en tomtritning eller mät upp tomten själv
Det första du behöver är en tomtritning. Det är en enkel karta som visar fastighetens läge, gränser och var på tomten huset är beläget. En sådan finns för det mesta att beställa hos kommunen och kan även kallas situationsplan eller nybyggnadskarta. Ofta finns den här ritningen med vid husköpet, men då i väldigt liten skala. Ett kopieringsföretag kan hjälpa dig att förstora den till skala 1:100 – en praktisk skala då man ritar och designar sin trädgård. Ibland kan det dock vara svårare att få tag i en giltig ritning hos kommunen, och då återstår att rita en själv med benäget bistånd av en medhjälpare och ett långt måttband. Har du en tomtritning, gå direkt till steg 2.
MÄTA UPP TOMTEN. Om du saknar tomtritning gör du en så här. För att placera huset rätt på tomten, ska du först mäta själva huset och rita in det på ett stort papper (se bild A). Lägg sedan ett måttband med nollan vid husknuten och dra det till tomtgränsen så att en 90 graders vinkel bildas mellan hus och måttband. När du möter tomtgränsen läser du av måttet och skriver det på den blivande tomtritningen. Gör likadant från alla husets hörn. Det här blir ingen exakt ritning, men den duger för dina trädgårdsskisser. Lokalisera tomtens hörn och mät tomtgränsernas längd. Tillsammans med de mått du fick tidigare ska du nu kunna rita in dina gränser (se bild B). Är din tomt mer eller mindre fyrkantig eller rektangulär är det här en lätt match. Men är tomtens gränser asymmetriska måste du ta flera mått för att få en riktig ritning.
Steg 2. Gör en grundplan
Nu ska du ta din tomtritning och rita in allt som finns på tomten idag, och som du måste ta hänsyn till när du planerar din framtida trädgård. Det innebär allt, från husets fönster, dörrar, trappor, altan, p-plats, gångar och staket till träd, buskar, häckar, rabatter och allt annat som inte lätt låter sig flyttas. Gör så här: Rita en baslinje (markerad med gult i bild C) längs med husets sidor, en sida i taget, och ut till tomtgränsen. Mät ut var på denna baslinje de olika objekten finns, var de börjar och var de slutar (detta visar deras verkliga storlek). Mät sedan hur långt ut från baslinjen de ligger. Jobba hela tiden i 90 graders vinkel (se bild C).
Exempel: Ett träd står 2,7 meter in på baslinjen och 3,2 meter ifrån den. Markera centrum, det vill säga trädstammen, och rita sedan ut kronans omkrets. Fortsätt likadant med objekt för objekt tills du har en tydlig karta över hur din trädgård ser ut idag. Alla objekt ska vara inritade på din grundplan. Var noggrann och konsekvent. Lite fel blir det alltid, det är inte så kinkigt, men slarva inte utan låt det här arbetet ta den tid det behöver. När du har mätt klart för du över och ritar in alla uppmätta objekt på rätt plats på en kopia av din grundplan. Nu har du en komplett grundplan (se bild D).
Tips: KOPIERA MERA! Glöm inte att göra flera kopior, både av dina olika skisser och sedan av slutritningen. Du kommer att behöva dem för att kunna ändra och jämföra olika lösningar med varandra. Var noga med att ha en grundskiss som du inte gjort ändringar på. Datera dina skisser så vet du vilken som är den senaste.
Steg 3. Dags för en analysplan
Ta en kopia av din grundplan och gå ut i trädgården. Markera allt som ska behållas och allt som ska bort. Iaktta sedan noggrant hur det ser ut i din trädgård, och vilka förhållanden som gäller. Var skiner solen och vad ligger i skugga under vilka delar av dagen? Var blåser det och var kommer ni inte vilja sitta för att slippa hamna mitt i oset från grannens grill? Finns det några berghällar? Var finns slänter och nivåskillnader? Var är det skuggigt och fuktigt och var är det soligt och torrt? Jordmån? Hur ser entrén ut? Hur är kontakten mellan hus och trädgård – vad vill du se inifrån huset? Behöver något lysas upp? För också in hur högt husets fönster ligger från marken för att undvika att sådant du planterar kommer att skymma utsikten. Anteckna allt på en kopia av grundplanen (se bild E) och gå sedan hem och analysera. Vad fattas, vad vill du ha eller ta bort?
Att tänka på i analysplanen:
• Träd – hur stor blir kronan? Hur kommer trädets skugga att falla?
• Buskar – hur breda kommer de att bli?
• Häckar och plank – hur höga ska de bli och vad vill du att de ska fylla för funktion? Ska de skapa en ombonad plats eller ska de skärma av en yta?
• Väderstreck – hur faller solljus och skugga under dagen? Det är bra att veta både när du planerar sittplatser och vilka växter du vill ha.
• Jordmån – ligger trädgården på gammal sjöbotten eller på magert utfylld berggrund?
• Vindskydd – var kan du skapa en ombonad miljö för en rabatt?
• Berghällar – var börjar de och var slutar de?
• Slänter – hur påverkar de dräneringen i trädgården?
• Fönster och terrassdörrar – hur högt ligger de?
• P-plats – blir den tillräckligt stor, och går den kanske att dölja?
• Lekyta – kommer solen att skina här, och är den lätt att överblicka?
• Grannen – finns problem med insyn? Eller något på grannens tomt du gärna vill slippa se? Eller någon vacker utblick som du lånar.
• Gatubelysning – hur faller ljuset i trädgården när det är mörkt?
• Brunnar och vattenkranar – var finns de?
• Kompost – finns det en skuggig plats i något hörn av tomten där den kan ligga?
• Torkvinda – var i solen ska du gömma den?
Steg 4. Låt alla önska
Samla hela familjen runt din nya skiss och låt alla önska fritt. Här ska alla nödvändiga funktioner finnas med: p-plats, lekyta och redskapshörna, men också mer eller mindre vilda idéer och infall. Det här ska vara roligt! Använd genomskinligt skisspapper eller smörpapper som ni lägger över grundplanen och rita in alla förslag tills ni är nöjda. ”Koka” sedan ner önskemålen till en mer realistisk bild av er framtida trädgård. Barnen kanske får sin studsmatta (nuförtiden finns de ju åtminstone i grönt!) medan önskemålet om en pool faller på att tomten sluttar ner mot grannen.
Matcha önskelistan mot analysplanen och jämför. Hur passar era önskemål med just er omgivning och utgångsläge? Vad skulle det kosta? Hur mycket arbete kräver det? När kommer ni att vara i trädgården? I det här stadiet ska du vara realistisk och jobba med naturen och inte mot den. Är du bortrest fem veckor varje sommar kanske drömmen om en stor rosenrabatt måste läggas på is – tänk istället vår och höst och hur ni vill att trädgården ska se ut då. Nästa steg är att rita ett par olika lösningar och pröva dig fram. Även om du tycker att du hittat rätt, så är det absolut värt att testa med något annat. Det är nu, på skisstadiet, som du ska flytta runt saker, inte i trädgården! Lek med former och storlekar – hur stor ska den nya terrassen bli? Ska den vara fyrkantig, rund eller kanske oregelbundet formad?
Steg 5. Äntligen en slutritning
Ta nu en tomtkarta, för in det som ska vara kvar från grundplanen och lägg till önskemålen ni fastnade för från analysplanen. Glöm inte att rita in hur stora buskar och träd är tänkta att bli till slut. Nu har du en skiss till den slutgiltiga översiktsplanen.
Sedan är det dags att ge sig ut i trädgården igen för att se om din skiss fungerar i verkligheten. Ligger snön kvar så kan du i den rita ut storleken på terrassen, bersån eller vad du nu tänkt anlägga. Har den smält undan kan du lägga ut en vattenslang eller ett rep längs yttermåtten på dina tilltänka nytillskott. Se hur stor plats du ritat ut och tänk efter: Får det rum? Blir det bra eller finns det ett ännu bättre läge? Gå runt och känn efter, den här delen av arbetet är jätteviktig – och rolig! Justera sedan på skissen om du ändrat något. Rita in den lösning du till slut fastnar för på en ny tomtkarta (se bild F). Har du använt rutat millimeterpapper och vill få en helt vit slutritning, så skissa av din slutliga version på skisspapper och kopiera sedan. Du kan också färglägga slutritningen (se bild G).
Hur man går vidare med översiktsplanen
Översiktsplanen är ett mycket bra verktyg när du ska göra verklighet av dina planer. Med hjälp av den blir det enklare att planera vad du ska göra först, vad du kan göra själv och vad du behöver ta hjälp med. Med hjälp av ritningen kan du också lättare förklara, för den som ska göra jobbet, exakt hur det ska göras. Du kan också förstora upp en del av ritningen och göra planteringsplaner och växtlistor mer i detalj.
Utdrag ur Handboken, ALLT OM TRÄDGÅRD nr.1/2010
