Murar blir användbara rumsskapare i trädgården
Murar hör till trädgårdens grundformer – men det finns mängder av olika varianter att välja mellan. Trädgårdsarkitekt Karin Janrik tittar närmare på tomtens hårda väggar.
Murar ger en trädgård karaktär och kan bli en del av dess stomme. De finns av många slag och till många användningsområden – stödmurar, fristående murar och barriärmurar. Det finns även olika byggnadstekniker: Kallmurar, som har travat och ihoppusslat material utan murbruk; bruksmurar som har murbruk, samt en hybrid mellan de två.
När man har bestämt sig för murens syfte och stil – och inte minst vad den får kosta – finns det många olika material att välja på. En mur är en kostsam del av trädgården, men i gengäld skapar den en mängd fördelar. Fundera på hur den kommer att synas – är den i blickfånget eller inte?
Olika murtyper
Den vanligaste murtypen är stödmuren (A), vars uppgift är att skapa plana ytor av sluttningar. Den stöttar jordmassor, vilket gör ytorna användbara och ger oss större möjligheter att vistas, odla eller bygga på en större del av tomten. Dessutom ger den platsen karaktär och ramar.
En fristående mur (B) har två synliga sidor och skapar en tydlig barriär. Den är vanlig i offentliga miljöer eller kring stora, pampiga hus. Den fristående muren blir en rumsskapare eller avdelare kring en uteplats, eller en barriär för att skapa en entrésida och en privat sida av trädgården. Muren ger vindskydd och ett bättre mikroklimat. Den kräver dock en rejäl underbyggnad. En stengärdesgård är en fristående mur gjord av obearbetad natursten. Till den behövs mycket sten – en bred bas som smalnar av cirka 20 centimeter per höjdmeter. Muren behöver bara en enklare underbyggnad.
En barriärmur (C) är både stödmur och fristående mur. Den används för att skapa rum – ofta i stadsmiljö för att skilja mellan en trafikerad gata eller plats och en gård.
Exempel på murmaterial av natursten
Sten finns i många former och sorter. Använd gärna en sort med lokal anknytning – den smälter in fint i miljön. Sten kan bearbetas på olika sätt, vilket ger stor skillnad i uttrycket.
Sågad sten i granit eller gnejs – som man använder som ytskikt till beklädnadsmurar – kan vara kvadratisk, rektangulär eller månghörnig. Olika storlekar ger olika uttryck, men alla ger en känsla av strikt och stramt.
En blockstensmur i granit är solida block i stora storlekar som monteras i marken. Muren är vanlig i stadsmiljö. Det finns både mursystem med block i betong med laminerad granitsida – färdiga att bygga mur med – och sågade solida granitblock i mindre format att bygga till mur.
Sprängsten (välj helst från en lokal källa) kan sammanfogas till en vacker mur. Det blir oftast en hybrid mellan kallmur och bruksmur, med betongbruk i bakkanten och långt indragen fog.
Natursten, såväl kalksten som skiffer, kan vara kapad i tjockare skivor som man staplar på varandra som kallmur. För lägre murar kan man bygga utan murbruk, men med bruk och fog kan man bygga högre.
Kalksten finns även som färdighuggen (klippt) sten med större tjocklek som man sätter i bruk.
Skiffer kan man också använda som travad sten med bruk emellan.
Natursten i form av stora rundade fältstenar fungerar fint som slänthållning i en informell trädgård. Det blir snyggt tillsammans med växter.
Övrigt murmaterial
Platsgjuten betongmur. Mycket användbar, både för en strikt modernistisk, rak stil och som en kurvig anpassning till topografin på en naturtomt. Betongmurens yta kan man göra slät eller ge en struktur av ohyvlade brädor. Man kan också ge den ett mönster genom att klä gjutformen med ohyvlat virke eller lister som ger avtryck. Betongmuren kan även kläs med sågad sten eller trä, eller målas eller putsas – den är alltså mycket flexibel. Muren går att använda med eller utan avtäckning (också kallad krönsten).
Betongblock. Det finns en mängd betongblockssystem av olika märken – raka, svängda, färgade, skrovliga och så vidare. Vissa är avsedda för lägre trädgårdsmurar, andra går att bygga högt. Se över utbudet så att det blir rätt typ (producenten har läggningsanvisningar). Denna typ av mur kräver mycket grönska för att smälta in i en trädgård, och som fristående mur ger den ett dominerande intryck, så den passar kanske inte alla hustyper och miljöer.
Trädgårdstimmer/slipers av trä. Idag använder vi inte gamla järnvägsslipers som man gjorde förr. Deras impregnering är giftig, och har man gamla slipers bör man byta ut dem och deponera dem på en miljöstation. Det finns numera timmer med något bättre tryckimpregneringsmedel. Jag föredrar rektangulärt byggtimmer framför rundat. Man kan bygga terrasseringar, murar och fina odlingslådor med det (håll lådorna obehandlade och oljade om de ska användas till köksodling). En slipersmur kan man klä in i snygg, bred panel eller spaljéer om man vill.
Lecablock till murstommen. Blocken kan putsas och målas, eller kläs med stenskivor eller trä. Murkrönet kan man täcka med plattor av sten eller betong, plåt eller tegelpannor. Man kan också lägga på trä, om man vill göra muren sittvänlig.
Torvblock – ”odlarmuren”. Utmärkt för att skapa naturliga odlingsbäddar, antingen på platser med dålig jordmån, i en slänt, eller där man vill skräddarsy jorden för speciella växters behov. Blocken blir fint övervuxna efter ett tag. Forma torven på plats och foga samman den med bambukäppar eller armeringsjärn.
Betongelement, som ofta kallas L-stöd, finns i standardformat men går också att beställa med lutning i överkanten, så att man slipper den stegade muren. Muren behöver noggrant underarbete (ingen gjutning, men det behöver vara komprimerat och plant) för att hålla sig stabil över tid.
Tegelmur. Den här muren har oftast en beklädnad av hårdbränt tegel över en kärna av betong. Den är vanligast som en rumsskapande förlängning i anslutning till tegelhus. Muren behöver en plåtavtäckning på krönet som förhindrar vatteninträngning i konstruktionen. Sten förekommer också. Tegelmuren byggs på en stabil underbyggnad och ofta med en sockel av betong.
Gabionmur. Muren byggs av en nätkasse som fylls på plats med lösa stenar i en storlek runt 100 – 200 millimeter. En gabionmur kan byggas fristående, men är vanligast som stödmur med cirka 1 meters höjd. Den behöver ett enklare underarbete.
Artikel ur ALLT OM TRÄDGÅRD Rabatt & Design-Special! 2019