Månadens kom ihåg – SEPTEMBER

I norr har de första frostnätterna redan varit medan det dröjer i söder. Innan första frosten är det dags att ta upp lökar och knölar som inte är härdiga och som man vill spara till nästan sommar, till exempel doftlilja, kaphyacint, knölbegonia, gladiolus och dahlia.

Sätt limringar runt äppelträdens stammar nu. Ringarna hindrar frostfjärilhonorna från att ta sig upp i trädens grenverk och lägga sina ägg. Frostfjärilens larver kan annars förstöra en hel äppelskörd.

Är det nära frost kan du sätta vitlök nu. Plocka av klyfta för klyfta på lökarna och sätt dem 4–5 centimeter djupt i välgödslad jord. Köp helst utsädeslök i plantbutiken. Då får du friskt utsäde av sorter lämpliga för nordiskt klimat.

Formklippta häckar som vuxit kraftigt under sommaren kan man putsa en extra gång så här års om man vill hålla dem i perfekt trim.

Tidig höst är årets bästa tid för grässådd. Gräsfröna gror snabbt när nätterna blir längre och luften fuktigare. Så helst i så god tid att du hinner klippa gräset åtminstone en gång innan vintern kommer.

Klipp ner blasten på sen vinterpotatis två – tre veckor innan skörd. Potatisbladmögel är en tråkig svampsjukdom som lätt får fäste i blasten när dagarna blir svalare och mer fuktiga. Klipper du bort blasten kan potatisen ligga kvar i jorden långt in på hösten.

Krukväxter som haft sommarlov utomhus bör man ta in i god tid, eftersom de flesta har svårt att stå ut med kyligt höstväder. Innan du tar in dem, se till att de inte är angripna av någon ohyra.

Så vintersallad (heter också mache eller fältsallad) i september. Det är perfekt att ha den i en odlingsbänk där du kan skydda den från snö. Då kan du skörda färska salladsblad hela vintern.

I stora delar av Sverige kan ettårsväxter i amplar och krukor fortsätta blomma ända in i oktober. Och så länge de växer och blommar ska du fortsätta att pyssla om dem. Gödsla och plocka bort vissna blommor regelbundet.

Gödsla aldrig gräsmattan och fleråriga växter med kvävegödselmedel (N) efter augusti. Nu är det PK-gödsel som gäller. P står för fosfor och K för kalium. Kalium ökar bland annat sockerhalten i växternas celler och det är en bra förberedelse för den kommande vintern.

Stötta frukttunga grenar på äppel- och päronträd så att de inte knäcks av tyngden under hösten. Äpplen som mognar i juli och augusti är bäst att äta direkt. Vinterfrukt som mognar framåt oktober passar bra att lagra.

Plantera höstfina utplanteringsväxter i krukor och urnor. Dit hör bland annat alunrot, krysantemum, gulbladigt penningblad, silvergirland, cyklamen, ajania, kärleksört och prydnadsgräs. De är alla växter som håller sig fina mycket längre än höstljung som snabbt blir brun.

Fortsätt att skörda grönsaker och potatis. Nu är det hög tid att skörda det som ska sparas inför vintern.

Efterhand som du skördar i grönsakslandet och raderna börjar bli tomma kan du täcka ytorna med organiskt material. Lägg på gräsklipp, grönsaksblast, finfördelade kvistar, halm eller något annat som du har över, och låt sedan täcket ligga kvar hela vintern. När maskar och mikroorganismer omvandlar täcket till finfin mull förbättras jorden inför nästa säsong.

Nu kan man dela perenner som blivit glesa i mitten. En enda perenn kan bli många nya små plantor. Använd en spade eller en grep. Mindre perenner kan man dela med handkraft genom att dra isär dem.

Klipp gräset högt. Höj klipphöjdsinställningen på gräsklipparen inför höstens sista klippningar till cirka 4–5 cm. Om gräset får vara lite högre klarar det vinterns påfrestningar bättre än om det kortsnaggas.

Vid höstplanteringen kan man passa på att plantera perenner samtidigt som vårlökar. Då kan man kombinera vårlökarna med sena perenner som skyler lökarnas vissnade blad. Dit hör funkia men även många lite lägre nävor fungerar bra.

Om ett plommonträd be­höver gallras, gör det så fort ­alla plommon är plockade. Även andra stenfruktsträd som körsbär, aprikos och persika kan beskäras nu. Beskär dem inte på våren. Då flödar saven och beskärningssåren kan bli inkörsport för sjukdomar.

När gräsklipparen gjort sitt för säsongen och hamnar i förrådet är det risk att mössen kalasar på gummidetaljer som tändstiftsfäste, sladdar m m. Täck dessa med aluminiumfolie – då gnager inte mössen på dem.

Skydda dahliorna från första nattfrosten. Och ta in dahliaknölarna för vinterförvaring efter första riktigt hårda nattfrosten, i slutet av september eller under oktober, beroende på var i landet du bor.

Ta upp lökar och knölar. Lökar och knölar av dahlia, doftlilja, kaphyacint, gladiolus, knölbegonia, bukettanemon (icke härdiga), freesia, knöllilja, klätterlilja, underblomma och knölkrasse med flera klarar inte vintern utomhus. Om du vill spara dem till nästa år ska de upp ur jorden så fort första frosten fått blad och blommor att vissna.

Ta in citrusväxterna, oliv, lager, mimosa, änglatrumpet, afrikas blå lilja och andra växter som inte klarar minusgrader. Citron, lager och granatäpple klarar i värsta fall en natt med lätt frost.

Samla fröer av sommarblommor. Förvara dem sedan torrt och svalt till nästa vår.

Böj ner grenar på fruktträd med hjälp av tyngder för att få en svagare tillväxt vilket gör att det blir fler blommor och fruktsättningen befrämjas.

Japansk lönn, kopparlönn och björk är det läge att beskära nu, om det behövs.

Skär inte ner gröna perenner när du städar i rabatterna. Låt perennerna vissna ner helt innan du tar bort dem.

Vill du få fin sparris nästa år, låter du sparrisruggarna bli helt gula och vissnade innan du skär ner dem.

Krusbär och vinbär kan gallras ut efter skörd och bladfall nu på hösten eller så väntar man med gallring och beskärning till våren innan knopparna har slagit ut.

Höstplantera. Hösten anses av många vara den bästa planteringstiden för bladfällande träd och buskar. Det går bra att plantera ända tills tjälen sätter stopp. Barrotade växter förekommer fortfarande i handeln, speciellt när det gäller häckväxter och rosor. För barrotat är höstplantering alltid att föredra.

Ta dig lite tid att se över dina trädgårdsredskap innan de ställs undan för vintern. Rengör och slipa spadblad, skär till sekatörer och saxar, och olja in alla träskaft. Titta också över trädgårdsmöblerna. Kanske behövs lite ny färg eller träolja. Sådant är skönt att slippa göra på våren!

Höstsådd – Så på nytt. Vissa grönsaksfröer tål kyla och går att så sent på hösten. Fördelen är att de börjar gro ­tidigt på våren och ger snabbare skörd. Prova med persilja, dill, lök och morot. Blommor som ringblomma, krasse, romersk riddarsporre och blåklint går också att så på hösten.

Ta vara på rotskott från björnbär, hallon, rotäkta rosor som exempelvis pimpinellros, rönnsumak, syren och snöbär. Sätt dem i krukor eller ­direkt i jorden och låt dem växa till så kan du snart plantera ut nya exemplar.

Värm upp växthuset. Nu när nätterna blir kyligare kan något slags uppvärmning, till exempel en fotogenvärmare eller en värmefläkt, förlänga växthussäsongen med flera veckor. Förutom att värmas upp blir luften torrare, vilket minskar risken för svampangrepp på exempelvis tomat och gurka.