Matjord – vad är det?
Precis under själva jordytan finns matjorden. Det är där daggmaskar, diverse markdjur och mikroorganismer bryter ned löv, vissnande växtdelar och annat organiskt material så att det bildas mylla, eller humus som det också kallas.
Matjord – så funkar den
Många menar att det är den goda jorden man odlar i en trädgård och inte växter. Att A och O för en vacker och välvuxen trädgård är att se till att mikrolivet i marken har det bra. För när nedbrytningen och omsättningen i jorden fungerar kan växterna ta upp det de behöver av näring, vatten och syre.



Matjorden består generellt sett till hälften av mineraljord (små korn som sand, mo och lera) och organiskt material. Den andra hälften består av hålrum, eller porer som de kallas på jordspråk. I porerna finns det antingen luft eller vatten, samt växternas rötter.
Om alla porerna är fyllda av vatten är marken vattensjuk och då drabbas växterna av syrebrist. Om porerna istället är fyllda med mest luft blir det torrt.
Gå en trädgårdskurs online – lär dig mer om jord och kompost!
Syrebrist i jorden – hur undvika
Växterna tar alltså inte bara upp näring och vatten ur jorden utan även syre. Över 70 procent av växtens andning sker genom att de finaste små rötterna drar in syre till växten. En bra jord ska vara porös, inte för blöt och inte för hårt packad. Om vatten blir stående runt rötterna kan växten inte andas.
Även mikroorganismerna och maskarna i jorden behöver syre för att leva och sköta sitt jobb som nedbrytare. I en god jord ska det vara balans så att syret räcker till alla. Om du lägger för mycket organiskt material som inte är nedbrutet under eller intill rötterna blir det en obalans, och växterna drabbas av syrebrist eftersom mikroorganismerna förbrukar syret. Det organiska materialet ska istället läggas ovanpå jorden.



En växt som drabbats av syrebrist ser vissen ut. Det beror på att växten behöver syre för att kunna ta upp vatten, och när det inte finns något syre drabbas den av vattenbrist. Utan vatten får växten inte heller näring. Den stannar då i utvecklingen och står och stampar tills syrebristen upphör.
Upprätthålla en balans i matjorden
Med andra jord gäller det att hitta en balans mellan att jorden ska vara väldränerad för de flesta växter, vilket görs genom att jordförbättra med bl a organiskt material. Samtidigt får det inte bli för mycket organiskt material och är det kompost eller t ex kogödsel måste det vara ordentligt nedbruten och välbrunnen så att det inte stjäl näring och syre. Titta på hur växterna beter sig, studera jorden i trädgårdar där allt verkar trivas, ta på jorden och känn på strukturen.



Undvik att gräva ner i alven under matjorden
Alven och grunden



Under matjordslagret finns den hårda, ljusare alven som till största delen består av sand och lera. Den kan vara gul, röd eller ljust grå beroende på var i Sverige du bor. Alven är närings- och syrefattig och i den finns mycket lite mikroliv. De flesta växters rötter tar sig inte ner i alven. Du kan luckra upp alven med en grep eller ett spett om den är extremt hård, men undvik att blanda den med matjorden eftersom matjorden då blir mer näringsfattig. Om man blandar de olika jordlagren med varandra hamnar dessutom mikroorganismer, daggmaskar och andra djur på fel nivå i jorden och kan inte göra sitt jobb. I värsta fall dör de. Under alven finns grunden, och den är så hård och kompakt att inga rötter tar sig ner där. Behövs ett djupare matjordlager – bygg hellre på höjden.



Köpa matjord – harpad och oharpad
Ofta behöver man köpa stora mängder jord för nyanläggning av trädgårdar eller för att höja matjordslagret. Leta upp grusterminaler eller bönder som säljer matjord, men det finns viktiga saker att tänka på. Det finns skillnader på harpad och oharpad jord. Den harpade jorden är grovsållad och det är den som man använder som odlingsjord. Man ska även kräva att få matjorden fri från rotogräs, annars får man stora problem framöver om det visar sig att det t ex är kirskålsrötter i jorden. Matjorden man köper brukar må bra av lite jordförbättring genom att blanda in organiskt material.
Mer om jord:
Tunt jordlager – så kan du förbättra och hitta växter som passar
Jordförbättring – när behövs det och hur gör man?
Våra vanligaste jordtyper – lerjord och sandjord
Gå en trädgårdskurs online – lär dig mer om jord och kompost!