Höstgräva eller inte?
I alla tider har trädgårdsfantaster höstgrävt för att göra jorden mer lucker och lättbearbetad. Men på senare tid har grävandet ifrågasatts, bland annat för att det skulle vara miljöovänligt och onödigt.
Många förespråkar nu täckodling, där man täcker marken med organiskt material som halm, ogräsrens och gräsklipp för att förbättra jorden och tillföra näring.
En sak är i alla fall både höstgrävare och täckodlare överens om: man kan inte låta jorden ligga öppen och obearbetad om den ska duga till odling, man måste välja något av arbetssätten. Nedan är för- och nackdelarna med höstgrävning.
FÖR höstgrävning
1. Luft i jorden är lika viktigt för växterna som fukt och näring. Om man inte gräver (gäller i synnerhet tung lerjord) är det nästan lönlöst att försöka odla något eftersom växternas rötter kvävs när de inte får tillräckligt med syre.
2. Höstgrävning gör att man får jord som är lucker och har bra struktur. Med bra struktur menas att jorden är smulig och luftig, och i de flesta trädgårdar tar det minst 3 – 4 år att få den kvaliteten. När man gräver ska man tillföra mullämnen som kompost, barkmull eller torv.
3. Med höstgrävning blir det mindre ogräs – både för att höstgrävningen är ett bra tillfälle att ta bort rotogräs, och för att många ogräsfrön är ljusgroende. Vänds de ner i jorden gror de inte.
4. Växtrester kan grävas ner, det tillför jorden näring och skapar bra förutsättningar för grödorna som ska sås året efter.
5. Genom att ha öppen jord och höstgräva så försvårar man för sniglarna som inte får så många ställen att gömma sig på.
MOT höstgrävning
1. Ingen gräver i naturen, och de flesta växter är väl anpassade till den naturliga strukturen i jorden.
2. När man istället täckodlar gör maskarna allt jobb med luckring och blandning. Jorden tillförs mullämnen och näring i lagom takt när maskar och andra djur bryter ner täcket.
3. Mikroorganismerna, maskarna och de andra smådjuren är verksamma på olika djup för att luckra upp jorden. När vi gräver och vänder upp jorden orsakar vi kaos i mikrovärlden, som då gör ett sämre jobb.
4. Att rotogräs vänds upp och ner bekommer dem inte. De växer ändå. Rotogräs måste man ta bort för hand, och när man gräver riskerar man att dela rötterna. För varje bit blir det sedan en ny planta ogräs. Dessutom kan frön som legat på större djup komma upp till ytan när man höstgräver och börja gro.
5. Sniglar finns där oavsett om man har öppna eller täckta odlingar. Det blir inte mer i en täckodling. Dessutom dras sniglar till plantor som inte är så livskraftiga. När man odlar i marktäckt och ickegrävd jord blir plantorna mer livskraftiga.
6. Det är inte så miljövänligt att gräva. När man vänder upp och ner på jorden frigörs kol, lagrad i jorden, som sedan omvandlas till koldioxid, och då bidrar till växthuseffekten.
Källor
Lena Israelsson (författare och trädgårdsskribent).
Karin Jansson (redaktör för tidningen Odlaren).
Här kan du läsa mer om de olika metoderna:
Riksförbundet Svensk trädgård, www.tradgard.org/kunskap/kunskapsbank/faktabladen/02_marken.pdf
Förbundet organisk-biologisk odling, www.fobo.se
