13 tips för att lyckas med köksträdgården!
Med lite god planering och grundrutiner blir köksträdgården lätt att sköta. Vissa saker ska man inte slarva med som bevattningen och jorden. Här får du goda råd för hur du lyckas!
1. Bästa placeringen av köksträdgården
Köksträdgården ska placeras på ett så soligt läge som möjligt. Grönsaker behöver sol under stor del av dagen, för att växa och bli smakrika. Undvik köksträdgård i närheten av stora träd och stora buskar som skuggar och som även suger mycket vatten ur jorden, vilket gör att man behöver vattna oftare.
2. Välj upphöjt för lättskötta odlingsbäddar
Vill man ha en lättskött yta kan man odla i upphöjda bäddar och sedan eventuellt täcka marken runt om med täckbark, singel eller annat. Upphöjda bäddar kan även ramas in. Det åstadkommer man enklast med pallkragar eller odlingsramar som går att köpa. Man kan givetvis även snickra ramarna själv av trä eller låta en plåtslagare göra dem av rostfri metall. Det är perfekt att odla grönsaker i upphöjda bäddar eftersom jorden i dem snabbt blir varm i början av säsongen, vilket ger en bra start åt plantorna. Upphöjningen innebär också att jorden – och därmed rötterna – får mer syre vilket ger godare grönsaker. Även dräneringen (vattenavrinningen) fungerar bättre i en upphöjd bädd och det är också lätt att komma åt att rensa och skörda utan att trampa runt i landet.
OBS! Att allra bäst resultat med upphöjda bäddar får man om bädden har kontakt med marken. Hårdgör inte ytan under bädden och undvik marktäckande duk i plast, för då kan inte maskar och andra välgörare göra sitt jobb. Däremot kan pallkrageodling på hårdgjord yta underlätta där man inte har någon mark alls att odla på – t ex på ett tak eller en innergård med asfalt.
3. Rätt jorddjup för rätt grönsaker
Växter med ytliga rötter, som sallat och rädisor, behöver inte mer än 20 centimeter djup jord. Men man ska tänka på att ett tunt jordlager även torkar ut snabbare. Därför är upphöjda bäddar ett bra alternativ om man bara har ett tunt jordlager eller en näringsfattig jord. Ett bra jordlager för grönsaker och bärbuskar är 40 till 60 centimeter djupt. Väljer man att odla i pallkragar är två ovanpå varandra lagom för de flesta grödor. Läs mer om jorddjup här.
4. En bra jord är A och O!
Bra jord ger bra skörd, och en bra jord för grönsaker ska vara mull- och näringsrik, samt vara porös så att rötterna lätt kan utvecklas och hålla en jämn fuktighet. Mull är organiskt material, detsamma som komposterade växtdelar. Starta på våren att jordförbättra odlingsbäddarna genom att tillföra massor av fräsch planteringsjord eller kompost och kogödsel på säck. (Om du kör växelbruk har du olika mycket gödsel.) Gräv om så att allt blandas. Täck sedan jorden – under odlingssäsongen efter sådd och på nytt på hösten – med gräsklipp, växtrester, ogräsrens, halm, kompost och/eller löv som förmultnar, så tillförs jorden mullämnen som gör den luftig och lättbearbetad. Färskt gräsklipp är också ett finfint gödselmedel (se punkt om täckodling nedan).
5. Så inte för tätt!
Plantera inte för tätt, följ rekommendationerna på fröpåsarna, så slipper du att gallra senare. Står plantorna för tätt kommer de inte att utvecklas som de ska och får därmed också lättare angrepp. Rotfrukter som står för tätt växer på höjden istället för på djupet. Har man nu råkat så för tätt kan man ofta plantera om på annan plats när man gallrar (dock inte alla grönsaker som tål omplantering). Man kan även äta upp vissa spröda primörer istället för att kompostera dem.
6. Växelbruk minskar risken för sjukdomar
Genom så kallat växelbruk kan man risken för så kallad jordtrötthet och växtsjukdomar. I praktiken innebär det att man byter plats på det man odlar och sätter det på ett nytt ställe enligt ett rullande schema. Växterna avlöser varandra på ett sätt som gör att de trivs och får den näring de behöver. Växtgrupper som kan bära på smittor, som potatis (potatisbladmögel) och kålväxter (klumprotsjuka) hamnar på olika platser varje år, vilket minskar risken för att sjukdomar och ohyra finns kvar i jorden. Olika växter behöver olika mycket näring och vissa tillför näring, då kan man med hjälp av växelbruk även reglera näringen med växtföljd.
Man kan även välja att samplantera, då behöver man inte följa växelbruket lika strikt. När man samplanterar sätter man växter som gynnar varandra i samma kvarter bredvid varandra.
7. Slarva inte med vattningen! Vattna regelbundet.
En jämn vattentillförsel ger en jämn tillväxt, och kan i många fall även påverka smaken. Sallat, gurka och rädisor blir t ex beska om de utsätts för torkar. Även för mycket vatten ger sämre grönsaker. Rötter i kompakt och blöt jord får kämpa. Ett annat tips är att inte vattna med spridare, speciellt inte på bladrika grönsaker. Det kan öka risken för olika växtsjukdomar. Vattna jorden, vattna vid fötterna. Vattna inte mitt på dagen och inte i gassande sol, då vattnet avdunstar snabbt och inte hinner sjunka in i jorden till rötterna. Vattna istället på kvällen eller morgonen när jorden är naturligt fuktig, då tar den till sig vatten lättare än om den är snustorr. Välj morgonen om du har problem med sniglar. Satsar man på automatisk droppbevattning är det lättare att få till en jämn bevattning. Extra bra när man reser bort.
8. Täckodling underlättar och tillför näring
Att täcka marken mellan plantorna med exempelvis gräsklipp, växtrester eller halm hjälper jorden att hålla fukten på en jämnare nivå och man behöver inte vattna lika ofta. Gräsklipp och växtrens tillför näring och maskarna kommer upp till ytan och hämtar materialet, vilket ger en bra och naturligt luftig struktur i jorden. Man behöver inte höstgräva på detta sätt, och man slipper störa mikrolivet i jorden i onödan. Man gör även sig själv en tjänst, genom att lägga klippet och renset direkt i rabatten och slippa gå omvägen kring komposten eller bortforsling.
9. Näringsvattna under säsongen
Många grödor vill ha mer näring under säsongen. Gula blad kan vara ett tecken på näringsbrist (dock inte alltid). Då kan man tillföra det genom att näringsvattna. Flytande näring finns att köpa, men går enkelt att tillverka själv på flera sätt. Man kan blanda hönspellets i vatten – väldigt rikt på kväve, och används sparsamt till vissa grödor. Gödselvatten av nässlor, åkerfräken eller vallört gör man själv genom att röta ogräset i en hink med vatten (glöm inte locket!). Guldvatten är gratis och mycket bra näring (1 del urin blandad med 10 delar vatten).
10. Ge rotblöta och flytande näring till krukodlingen
Odlar man i kruka behövs mer vatten än vad man tror. Eftersom mängden jord är begränsad som kan hålla vatten, behövs även mer gödsel. I varmt och torrt väder kan jorden torka ut på nolltid, ju mindre kruka desto snabbare går det. Kolla krukorna minst en gång om dagen när det är som varmast. Sänk ner mindre krukor helt och hållet tills det slutar att bubbla. Man kan underlätta vattningen av stora krukor genom att skaffa självvattnande krukor. Dessa går även att tillverka själv. Det behövs också mer näring ett par tre veckor efter att man planterat växterna, då näringen i jorden redan är förbrukad. Flytande näring är enkel att använda. Man kan köpa eller göra egen näringslösning av nässlor – nässelvatten.
11. Förbereda jorden på hösten eller fortsätta odla
Efter skörden – förbered jorden för nästa säsong. Mylla ner kompost, växtrester, gräsklipp, löv och annat grönt för att göra jorden mullrik. Gör man det på hösten är de bäddarna klara för användning tidigt på våren. Man kan även kolla upp vilka grödor man kan höst- och vinterså. Vissa behöver en köldperiod för att utvecklas bäst, och vissa tål kyla så bra att sår man dem hösten eller vintern sätter de igång direkt på våren och man får en snabbare start på säsongen. Man kan även avancera och tillverka varmbänkar och använda tunnelväxthus för förlängd odlingssäsong.
12. Så gröngödslingsväxter för bäddar i vila
Om man inte tänker odla en säsong eller låter några bäddar vila, så kan man lika gärna så in växter som berikar jorden under tiden. En bar jord bjuder bara in till ogräs, vilket är onödigt. Så in klöver, honungsfacelia eller vallört. De berikar jorden med kväve och älskas av pollinerare. När säsongen är slut, klipper man bara ner dem och låter dem ligga på bäddarna.
13. Så blommor för pollinerarna och njut
Det finns många blommor som drar till sig pollinerare – bin, humlor och fjärilar. Glöm inte att även vissa ogräs som nässlor är viktiga värdväxter för fjärilar och insekter. Rensa inte för bra, utan lämna gärna ett nässelområde (kanske bakom komposten). Blandar man in blommorna i köksträdgården förenar man nytta med nöjde. En köksträdgård som är vackert kombinerad med blommor kallas fint på franska för potager. Missa inte att placera ut en sittplats i köksträdgården. Det är en fröjd att sitta och titta ut över sin skapelse och njuta av vad som komma skall!
LÄS MER: Planera din köksträdgård – gör en planteringsplan
LÄS MER: Locka fjärilar till din trädgård – växterna de gillar bäst
